För sent för Edelweiss.

Tar en Battery, lägger på Håkan Hellström och tänker.
I alla fall, den trogna vapendragaren S och jag åkte i lördags på en standard kaffe vid mysinge ( ja jag gör smyg reklam ). Men detta var ingen vanlig gång, när vi just skulle åka iväg så hittade vi en låda full med cd-skivor där det fanns allt mellan finsk polka till black sabbath till darin. Men både jag och S blev väldigt positivt överraskade när vi hittade Håkan Hellström skivor. Där fann jag "För sent för Edelweiss" och S fann en skiva som jag tyvärr inte heller minns namnet på. Vi kom överens att det var de bästa 2 egena vi spenderat på länge.

Tummen upp för Mysinge!
Man blir bara så glad över sånt.

Show off.

Detta är för M. Hon tyckte av någon orsak att jag måste lägga upp denna bild någonstans, varför vet jag ej. tydligen ser jag sofistikerad ut. Plus att jag saknar lite mitt blonda hår när jag ser denna bild. Men brunett is the shitt.


Plus en helt underbar bild på Sissi.

Walk all over me.

Sitter nu just och förundras över min sjuka ipod bredvid mamma som tittar på Lets dance. Spännande fredags kväll. Valde att fly från Vasa och hela Pampas firandet. Idag har jag helt enkelt ingen lust att trängas vid Fontana och stå och vänta en halvtimme för att få något att dricka. Idag lockar det helt enkelt inte. Vi gör ett försök igen nästa år. förresten, om någon är proffs på ipod touch så hojta till, jag behöver hjälp.

En sak som verkligen stör mig (förutom min halvfungerande nya Ipod) är när man känner att man inte får den respekt man förtjänar. När det man säger inte har så stor vikt och helt enkelt inte riktigt noteras av den andra. Att man blir lite nedtrampad pga av ens åsikt. Alla har vi rätt till en egen åsikt. Man behöver inte vara överens, men man skall i alla fall respektera åsikterna. Jag är en mycket envis person, och jag har ibland svårt att respektera andras åsikter, jag vill försöka övertala dem om att min åsikt är den rätta, men detta är något som jag jobbar med. Jag försöker att förbättra mig, detta är en av mina pågående förbättringar.

Its something rare.

Händer inte ofta att man får en sånhär upplevelse.
Men, GE MIG!

Run bitch run.

Spring,
Men jag står kvar på stället.
Jag vill springa.
Men nått håller mig kvar.
Mina ben står stilla,
Bara mitt huvud som rör sig.
Min naturliga instinkt,
Spring.
Det går bra nu,
Spring.

Let me go away, just for a little while.

Idag är en dag då jag helt enkelt bara inte orkar.
Jag orkar inte städa.
Jag orkar inte laga mat.
Allt jag vill är att dra täcket över huvudet och bara försvinna en liten stund.
Idag har jag ingen motivation till nått, idag är en lite sämre dag.

Men det lyser säkert upp imorgon eller om en liten stund.

Over and out.

Hold me tight.

Sitter nu just bredvid Mamma och "tittar" på prick skytte. Jag kan ju lugnt säga att detta intresserar mig inte alls. Denna helg så har gått i jobbets tecken. Jag kan ju säga att det kommer att ta ännu en stund förren jag har en ledig dag. Men jag klagar inte! det gillar jag. att jobba och ha många järn i elden motiverar mig. För sen när allt är färdigt och klart så kan jag tänka, vitsi jag klarade det.

Anyways, har en helt ny fantastisk favorit låt. Tack S, you show me the way.

Sun in my Eyes.

Idag är en bra dag!
Solen skiner, värme, ljus.
Trygg, säker och Varm.

Jag gillar.


Find Me Here
Speak To Me
I want to feel you
I need to hear you
You are the light
That's leading me
To the place where I find peace again.

You are the strength, that keeps me walking.
You are the hope, that keeps me trusting.
You are the light to my soul.

Anyway, lite fake tanning för kvällen nu med M.
Hon e bra, Hon gillas också!

Sun in my Eyes.

Idag är en bra dag!
Solen skiner, värme, ljus.
Trygg, säker och Varm.

Jag gillar.


Find Me Here
Speak To Me
I want to feel you
I need to hear you
You are the light
That's leading me
To the place where I find peace again.

You are the strength, that keeps me walking.
You are the hope, that keeps me trusting.
You are the light to my soul.

Anyway, lite fake tanning för kvällen nu med M.
Hon e bra, Hon gillas också!

you sure look fine.

Okay, så detta inlägg är om osäkerhet. Jag ser mig själv som en självsäker person, som hoppar in i situationer där jag kan skämma ut mig totalt, jag vågar anta utmaningar, jag älskar en bra utmaning. Även fast man inte lyckas så är det känslan efter att man vågade som känns så fantastisk. Men Ibland smyger osäkerheten fram. Den smyger fram när jag ställer mig framför en publik och skall hålla en presentation, när jag sjunger karaoke, när jag måste visa mig naturlig.

Det värsta är inte att man måste hålla en presentation. Oftast går det över när man tar ett djupt andetag och tänker "det här kan jag". Jag har gåvan att kunna prata om vad som hellst, kunna dra "juttur". Detta är något som är väldigt bra att kunna i dessa sammanhang. Men när det kommer till att släppa ut håret, ta av sminket och visa sitt naturliga jag; då blir jag rädd. När man inte har dyra märken att gömma sig bakom, när det långa håret inte täcker alla skavanker, när huden i ansiktet inte ser perfekt ut. Då blir jag osäker. Jag önskar att i dessa sammanhang skulle jag kunna vara säker, jag önskar att jag skulle kunna gå någonstans utan smink och vara nöjd. Att jag skulle vara nöjd med vem jag är.

Jag får höra att jag är självsäker, att jag vågar, att jag är modig. Men det är lättare att hålla upp en fasad av självsäkerhet än att visa hur osäker man är. Så de som är osäkra och visar det, är starkare. Jag har saker jag är osäker på, Men de döljer jag, jag kompenserar med ett leende och övertalar mig själv om att jag är självsäker, men det är bara jag som känner darren, det är bara jag som hör osäkerheten i rösten, det är bara jag som känner känslan. Jag håller fasaden intakt.

Love is the armour that we need.

Sitter nu än en gång med min kaffekopp och försöker göra skolarbeten. Suck. Men detta är det näst sista skolarbetet för denna termin! Jag vågar säga att jag börjar bli lite skoltrött. Och då har jag planer på att fortsätta mina studier efter att jag blir färdig nästa år(?). Men jag vill ha min Masters degree så det är väl bara att bita ihop.

Iaf så känns allt ganska bra för tillfället. Saker och ting börjar falla på plats, och jag vågar verkligen börja hoppas på en sommar i Vasa i sommar. Det börjar bli verklighet. Men allt är inte 100 procent ennu. Kommer att bli mycket jobb i sommar i så fall, men det gillar jag! plus att min lilla sköna etta börjar bara kännas mera och mera som hemma.

Så nu börjar verkligen vår känslorna komma fram. Solen skiner och värmer, vårjackan har hittat fram och solglasögon på. skön känsla.

Meningsfullt inlägg? nej, undviker bara det som kallas studier ( aka, copy, paste )