16 maj 2011

I can almost taste it.

Det är sådär. jag kan känna smaken av det, sen tas det bort. rakt framför ögonen så försvinner det. En berg och dal bana som jag tydligen åker på allt för ofta. det är dags att lugna ner sig, ta ett steg tillbaka och tänka först och gör sen. tänk om vettet skulle finnas med också ibland.

impulsiv och rolig, det är jag. men ibland straffar det sig mera än att man får nått ut av det. en roligt stund, sen efteråt får man tänka efter, var det där verkligen det smartaste?

ibland hamnar man helt enkelt i en såndär klyfta, svårt att lägga ord på det, kanske jag bara helt enkelt har krapula idag. Det skyller vi på.

kryptiskt och inget vett alls i denna text, so what, ibland blir man helt enkelt inte klok på sig själv.

Now that the wait is over,
and love has finally showed her my way.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar